Redan under 1400-talet och tidigare har det genom utgrävningsfynd visats vara en samlings/marknadsplats på Dálvvatis som var Arvidsjaurs första namn och betyder vintermarknad. Den låg vid gamla korsningen Arvidsjaur-Arjeplog-Jokkmokk nära gamla Prästgården.

Omkring 1560-70 byggdes första kyrkan (kapell) i Arvidsjaur en s.k. lappkyrka på samma plats. Denna byggdes för samerna för att denna plats sedan länge varit en samlingsplats. Vid denna tid fanns ej något samhälle eller någon svensk bosättning utan verkade som en samlingsplats med några övernattningsbostäder för samer som kom långväga.

År 1605 skickade Gustav Vasas son Karl IX sändebudet Daniel Hjort till lappmarken för att utse officiella kyrko-, tings- och marknadsplatser i norra Sveriges inland.

År 1607 blev Arvidsjaur en egen socken efter att ha tillhört Piteå socken. Samma år byggdes en ny kyrka på samma plats (strax norr om den gamla prästgården, idag hembygsmuseum).

År 1649 fick kyrkan en handklocka om ca 3 kilo, enligt inventarieförteckningen.

År 1609 fanns 57 samiska kyrkkåtor och 16 handelsbodar enligt arkeologiska utgrävningar. Antalet samer i Arvidsjaur socken inklusive Malå var ca 150. År 1673 lovade den svenska staten genom Lappmarksplakatet femton års skattefrihet och frihet från militärtjänst för dem som flyttade till Lappmarken.

I takt med att fler besök av kyrko- och marknadsplatsen byggdes en ny kyrka på samma plats mellan åren 1691-1704. Den invigdes 10 Januari och Karl den XI skänkte hela 300 daler kopparmynt till kyrkan.

På marknaden kom handelsmän (birkakarlar) från kusten med tobak, salt kaffe m.m för att göra byten med samerna som hade kött, torrfisk, skinn, läderarbeten m.m. Men innan birkakarlarna fick bedriva handel med samerna kom fogdarna för att driva in skatt och köpa in varor för kronans behov. En birkarl i varje lappmark fick bli kronans fogde och de övriga birkarlarna fick bedriva handel med samerna men kronan skulle alltid ha företräde till marknaderna.

I början av 1730 fanns en kontinuerlig bebyggelse av präster och klockare vid kyrkoplatsen. Under 1750-talet började bondekolonisationen i Arvidsjaur men den tog fart först under 1800-talet. Det första nybygget under modern tid kom att bli i Glommersträsk 1758 av Pehr Israelsson Käck och ungefär vid samma tidpunkt i Pjesker.

1810 togs ett beslut att flytta kyrkoplatsen och en beskrivning av områdets förfall ..." allmogens kyrkostugor klena, korta förfallna skorstenar, murkna mossbeväxta tak..." Den nya kyrkan stod färdig 1826 på nutida plats. Lappstaden, Bonstaden och Borgarstaden byggdes upp i dess närhet. Orsaken till att det byggdes nya kyrkor med förhållandevis jämna mellanrum berodde främst på befolkningsökningen.

Lappstaden= där samerna bodde.

Borgarstaden=där handelsmännen bodde och hade sina stånd och handelsbodar.

Bonstaden= där bönder från byarna bodde. Före 1826 låg bonstaden vid Prästtjärn. När den "nya" kyrkan började byggas 1821 sattes kyrkstugorna längs Landsvägen (Storgatan).

i början av år 1884 genomfördes en ny planering av det framtida samhället. Genom att befolkningen ökade ville man bredda Storgatan för att ge plats åt affärer och andra viktiga samhällsfunktioner. man beslutade även att endast kåtor och häbren skulle få finnas i Lappstaden.

Från 1895 flyttades Bonstaden från Storgatan till kvarteren Knipan, Siskan och Svärtan söder om nuvarande Marklundsparken.

I bonstadens kyrkstugor och i lappstadens kåtor var det inte tillåtet att bo permanent utan bara vid kyrkhelger och marknader.

År 1897 beslutade man att bygga en ny kyrka mycket pga att den var illa bygd. Klockstapeln som låg i mitten av kyrkan gjorde skakningar vid ringning i klockorna och förosakade rubbningar i taket varpå det läkte in. Samt att det inte fanns någon värmeapparat och för få platser vid större helger.

1900 revs kyrkan men man tog tillvara av virket som var utmärkt och återanvändes till bygget av den nya kyrkan som blev klar 1902.

Invånarantalet i Arvidsjaur hade ökat till 464  år 1910 och socken fick en kyrka med 782 platser. Vår nuvarande kyrka är omtalad för sin skönhet och sin  akustik.

1928 byggdes en ny Prästgård medan den äldre från 1891 fungerar idag som en hembygdsmuseum 

Källor: Försvunnen bebyggelse, Tretton vandringar, skrivna av Lena Lindgren. Arvidsjaurs hembygdsförening. 

Bildkällor: Arvidsjaurs bildarkiv

Folkmängd i Arvidsjaur samhälle/kommun

Så här såg Arvidsjaur kyrkstad ut 1875-1876.

Lappstaden där den ligger idag, Borgarstaden längs nuvarande Borgargatan och Bonstaden längs Lansvägen (Storgatan).

Bonstaden 1893 när den låg längs Storgatan.

Bildkälla: Arvidsjaurs bildarkiv

Arvidsjaur kyrka 1915

Bildkälla: Arvidsjaur kommun bildarkiv

Antal nybyggen i Arvidsjaur samhälle